Alla på bussen

Kollektivtrafik väcker känslor. Särskilt när det handlar om att flytta busshållplatser.
I tisdags medverkade jag på Smartkollmöte i Tillberga, I går var det möte i Björksta bygdegård, i kväll på Wenströmskas aula vid Vallby och nästa vecka sista mötet på stadsbiblioteket i Centrum. Det mest välbesökta hittills har varit i Björksta.

Har en stark lobbyist hemma vid köksbordet som muttrar väldigt över att linje 14 inte finns med i förslaget till kollektivtrafik.
Roade mig med att mäta avståndet och kom fram till att vi får 100 meter längre till närmaste busshållplats enligt förslaget.
Vi kommer ha 400 m till den närmaste, 700 meter till näst närmaste och ca 1 km till den med bäst turtäthet. Det är lika långt vi måste gå i dag också om vi vill åka buss efter klockan 18.30 alla dagar och före klockan 12 på söndagar.
Enligt förslaget kommer vi istället ha 400 meter till närmaste helg- kvälls- och nattbuss...

Jag är uppväxt i en av Stockholms förorter. Med en fantastiskt kollektivtrafik. När man skulle någonstans tog man tunnelbanan, pendeltåget eller bussen. Den gick alltid. Och tidtabellen behövde man aldrig titta på. Däremot hade jag 1 km till tunnelbanan, 1,5 km till pendeltågsstationen och ca 700 meter till närmsta busshållplats. För det mesta valde jag pendeltåget, trots avståndet till stationen eftersom det gick snabbast in till stan. Att det var 1,5 km till hållplatsen var inget jag funderade på. Det bara var så.

I Västerås har vi en fantastisk närhet till busshållplatserna. Däremot har vi en busstrafik som är mycket begränsad på helger och kvällar. Och busslinjer som tar lång tid på sig från punkt a till punkt b. Och olika bussar som går på dagen som på kvällen. När jag flyttade till Västerås tyckte jag systemet var konstigt och krångligt och det tog lång tid för mig att lära mig det. Jag är övertygad om att det kan bli bättre och enklare så att fler lockas att ta bussen till jobbet, fritidssysselsättningen, eller studierna.