Bra besked om vinster i välfärden

I dag har socialdemokratiska partistyrelsen satt ner foten om vinster i välfärden och jag tycker dom har gjort kloka ställningstaganden.- Hårdare kvalitetskrav. Privata utförare ska inte kunna göra stora vinster på att inte ha tillräckligt med lärare och undersköterskor.- Lika starkt meddelarskydd i privat sektor som i offentlig om verksamheten är skattefinansierad.- Valfritt för kommuner att tillämpa lagen om valfrihet.- Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet.- Välfärdsföretag ska betala skatt i Sverige.- Skolpengen ska styras av elevernas behov, och ersättningen inom vården av vårdtyngd. Eftersom det är kommunerna som står med det yttersta ansvaret att erbjuda välfärd, om de privata alternativen på området skulle lägga ner, ska kommunerna också kompenseras för detta ansvar..- Det ska vara möjligt för kommuner att rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte.- Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Därtill ska varje enskild skola, vårdcentral och motsvarande tydligt redovisa sin ekonomi. 

Med dessa besked om hårdare krav på nationell lagstiftning men ändå möjligheter kvar för de enskilda att välja ser jag att vi kan enas inom Socialdemokraterna och få ägna oss åt andra stora framtidsutmaningar för jobben, skolan och vården på partikongressen i april.

-----
Hade tid att springa milspåret på Björnön. Så höstvackert det var därute idag. Men hua vad uppförsbackarna var jobbiga. Det var ett tag sen sist jag sprang där...

Seniordagen - en succé

Har idag medverkat på årets Seniordag, ett årligt arrangemang av äldrenämnden i Västerås. Fick höra mycket positivt om dagen. Den verkar verkligen ha blivit en populär begivenhet bland pensionärerna i Västerås.
Själv tycker jag att Gunnar Dahlberg från Landstingets läkemedelskommittén hade ett mycket intressant föredrag om äldre och läkemedel. Något som alla läkare borde höra...

Här är mitt inledningstal:

Varmt välkomna till den 14:e upplagan av Seniordagen. Denna dag arrangerar äldrenämnden i Västerås stad tillsammans med många volontäer för stadens alla seniorer. Och i år verkar intresset större än någonsin. Över 300 har anmält sig till lunchen, och det har varit sådan efterfrågan från utställarna så att alla som vill tyvärr inte har fått plats.

Vi har en dag med ett varierat program framför oss. Vi ska få höraom hur äldreomsorgen i Västerås utvecklas. Bland annat blir det ett intressant pass i eftermiddag om hur ny teknik kan förbättra vardagen.  Läkemedel är något som nästa alla äldre kommer i kontakt med. Om det kommer vi få lära oss mer. Och Täppas Fogelberg ska prata o hur han valde ett gott liv.

För en vecka sedan gjorde jag en pryodag på Fyren 2. Jag brukar göra det en dag i månaden. Vara ute och prya för att få se verkligheten på riktigt.

Fyren 2 är ett korttidsboende på Bäckby för de allra svårast sjuka äldre. Dit kommer personer med ofta flera sjukdomar. Som brutit sig, drabbats av stroke, har hjärtsjukdomar eller lider av cancer.

Men det jag mötte var inte sjuka människor vilka som helst. De var individer med långa rika liv. Ingenjörer, industriarbetare, chaufförer, lantarbetare, försäljare. Boxare, gymnaster,  trädgårdsfantaster och fågelskådare. Personer som gift sig elller inte gift sig. Personer som fått barn, barn-barn eller till och med barnbarnsbarn. Och somliga inga barn alls.

Alla är de enskilda människor med egna önskemål och erfarenheter.

Även den dag man är sjuk och inte längre själv orkar ta för sig och göra sin röst hörd måste man få bli bemött som den enskilda individ man är. Och jag vet att många därute i våra verksamheter gör ett fantastiskt jobb med att se varje människa för den den är.

Jag tänker inte bli så långrandig här. Jag har istället valt att inleda denna dag med en rockvideo. Och det är en mycket speciell sådan.

Kanske har någon av er hört talas om The Zimmers. Världens äldsta rockband. Varför det är det förstår ni när ni ser videon.

Bakgrunden är ett gäng äldre i England som tröttnade på att inte få utlopp för sin kreativitet och sin lust. Som en av bandmedlemmarna har sagt i ett klipp:

When you are stuck to your self, it´s awful, You start talkin´ to yourself.

Fritt översatt:  Det är hemskt att vara ensam. Man börjar prata med sig själv.

 För vem har sagt att äldre inte kan ha kul. Äldre har så mycket att erbjuda, varandra, de yngre och samhället.

Jag citerar sångaren i videon:

Jag försöker inte skapa en stor sensation.

Jag pratar bara om min generation.                              

Varsågoda: The Zimmers!

Backträningsdags!

Kommunstyrelse med många långa föredragningar äntligen klar.
Nu ska jag hem, byta om och ta stavarna och ge mig iväg till Vandrarringens backträning i Rocklundaskogen. Det var länge sen sist och jag är så glad att jag är mötesfri ikväll så jag kan vara med. Hurra!
Förra veckan gästade jag Vandrarringens månadsmöte och talade om hur vi i kommunen arbetar med att utveckla cykelstaden Västerås. Ett referat från mötet finns här.

Imorgon blir det seniordagen för hela slanten. Har en träff med radion klockan kvart i nio och sen ska jag inledningstala kvart över. På Aros Congress Center. Fri entré och jättebra program.

Prioriterade personer

Hade en sådan väldigt bra pryodag i torsdags på Fyren 2, ett korttidsboende för somatiskt sjuka.  Dit kommer de allra svårast sjuka äldre. De med många olika sjukdomar, de flesta från lasarettet,som är som det heter "färdigbehandlade" men långt i från så friska så att de klarar att åka hem.
Till Fyren 2 kommer de som drabbats av stroke, eller har brutit sig, är svårt cancersjuka och inte har långt kvar. De kan vara för dåliga för att klara av rehabilitering, eller väntar på att deras hem ska bostadsanpassas för rullstol.
Tre personer i torsdags var där för palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede. Svårt cancersjuka människor som inte får vara kvar på onkologen på sjukhuset eftersom de inte kan göra något mer för dem. De skulle ju kunna få komma till landstingets palliativa enhet på Gryta, men där finns inte heller tillräckligt med platser.
Det är sådant tryck och efterfrågan så att en plats på Fyren 2 står aldrig tom. Så snart en skrivs ut kommer nästa in. Finns inga platser på korttids kan svårt sjuka människor istället få åka från lasarettet till sitt eget hem med massor av hemtjänst. Något som kostar mer för kommunen och kan kännas mer otryggt för den äldre.
För fyra år sedan var det inte så här. Då sades det att det var ett överskott på korttidsplatser och alliansen som styrde då avvecklade platser. Alldeles för många. Vi socialdemokraterna och  vänsterpartister, som då var i opposition, reserverade oss mot beslutet. Och nu har vi en ohållbar situation.
Tillsammans med landstinget skulle vi behöva inrätta fler korttidsplatser för de allra svårast sjuka äldre. Det pågår samtal med landstinget på tjänstemannanivå och jag hoppas att de ska leda till en förändring

I längden kommer vi bli tvungna att prioritera mer. Till exempel om vi ska använda skattebetalarnas pengar till att subventionera parkeringar och bygga bredare bilvägar eller om vi ska låta dem gå till att klara av att ge alla sjuka som behöver ett värdigt omhändertagande.
----
Och lika viktigt som det är att ta hand om äldre på ett värdigt sätt är att ge barn och ungdomar goda uppväxtvillkor. Till exempel att se till att de rör på sig och rör sig där det finns andra människor.
Om detta skriver jag bland annat i en debattartikel i vlt i dag om Skejtparken som vi rödgröna vill bygga i Lögarängsparken.

----
Tog en tur på rullskidorna runt Hökåsen i förmiddags. Kändes mycket bättre än för en vecka sedan, då det var vingligt värre. Innan dess har jag nog inte stått på dom på två år. Lyckades korta tiden med 15 minuter (eftersom jag vågade lita på att jag skulle klara de små nedförsbackarna och inte behövde ta av mig skidorna och gå...)
Sen tog nioåringen och jag bussen ner till Västerås city och shoppade loss. Så smidigt att ta bussen. Och detta fastän vi ännu inte har haft premiär på den nya busstrafiken (Smartkoll 18 augusti).
  Fattar inte hur nån ens ids att ta bilen till centrum.

Veckoplanering

Ny vecka med nya utmaningar.
I kväll ska jag prata cykling på Vandrarringens Månadsmöte. Ska bli kul. Nu förtiden är det inte ofta jag hinner vara med på VR:s arrangemang så det ska bli kul att få träffa sina gamla styrelsekompisar igen.
I morgon teknisk nämnd och på torsdag är det dags för en ny pryodag. Denna gång ska jag tillbaka till Zethelius och Fyren på Bäckby.
Det är där som vi bygger nästa stora äldreboende som ska stå klart 2014.

Nu är det också dags att vara med och tycka till om nästa stora lekplatsrenovering. Himlahöjdens lekpark på Vetterstorp. Vad tycker du ska vara temat? Gå in på webben och tyck till.

Har skrivit ett svar och skickat in på en missvisande artikel om skejtparken som publicerades i vlt i fredags.

I dag har vi ett annat svar på en artikel om hur vi får city att blomstra.  I Stockholms centrum är det hur besvärligt som helst att både parkera och köra bil. Och dessutom är det inte billigt att parkera där. Ändå går handeln bra. Hur kan det komma sig?
Hur skulle där se ut om där var gratis parkeringar?
I Stockholm har man en väldigt bra kollektivtrafik. Det ska vi ha i Västerås också. Premiär för den nya busstrafiken 18 augusti.

En bättre värld?

Den här veckan har varit fylld av högt och lågt. Det lägsta är att några parkeringsplatser kan väcka såna heta känslor. Det högsta, ja det var nog Palmefilmen som jag var och såg i måndags. Så bra. Gå och se den!

Men annars har jag känt mig beklämd. Till exempel när man läser dagens tidning.
Där det står om den pakistanska 14-åriga flickan som blivit skjuten i huvudet för att hon kämpar för att hon och alla andra flickor ska få gå i skolan. Eller om pojken i Sverige som misshandlades svårt av jämnåriga vid ett rånöverfall. Eller om invånarna i Mali som lever under fundamentalisters skräckvälde.
Eller som nu i eftermiddag då jag fick höra att en fanstastisk duktig och positiv medarbetare som dessutom är förälder, yngre än jag själv, drabbats av svår sjukdom.
Då blir jag arg. Arg över hur folk kan gå och reta upp sig på futtiga saker som till exempel att de inte hittar en parkeringsplats utanför dörren eller att det finns planer på att bygga en skejtarpark i betong vid Mälaren eller att det är hål i gatan.

Isarna smälter, barn blir mördade, ungdomar tar livet av sig.
Vad är det vi håller på med? Egentligen?
Vi borde påminna oss om lite oftare hur bra vi har det. Och vad vi kan göra för en bättre värld.

Trevlig helg!

Fixat färdigt för fullmäktige

Snart dags för kommunfullmäktige igen som ni kan följa direkt eller i efterhand på webben här:
Har förberett mig genom att köra ett pass på gymmet, skriva åtta anföranden och studerat gamla och nya protokoll. Frågor ikväll som ska debatteras är bland annat:
Delårsrapporten - som ser väldigt bra ut för staden som helhet.
Vattenplan - som Västerås redan har fått pris för innan den ens var antagen.
Parkeringar (igen....)
Mobil miljöstation
Cykelvägar
och lite annat på den 36 punkter långa dagordningen. Räknar med att vara hemma strax före midnatt.
I går kväll försäkrade sig nioåringen om att jag inte skulle gå innan hon vaknade och att jag skulle följa henne till skolan i morse:
"Så jag i alla fall får träffa dig nånting..."
Förra gången det var fullmäktige sa hon:
"Det känns som att du ska vara borta för alltid..."
----
Ja, det är såna små uttalanden som gör att jag på lördag prioriterar att vara med mina barn som jag satt till världen istället för att vara gäst på socialdemokraternas extra distrikskongress då ny ordförande ska väljas efter Sven-Erik Österberg som har blivit landshövding i Norrbotten.
Valberedningens förslag till ny ordförande är Olle Thorell från Surahammar.
Första gången jag träffade Olle var för typ 10-11 år sedan när jag var journalist på Aktuellt i Politiken och skulle göra intervju med intressanta men lite okända sossar. Och se hur bra det gick sen.

Bättre med biogas

Var på en intressant biogasresa runt Mälardalen förra veckan tillsammans med Mälardalsrådets miljöutskott där jag är med. Här kan ni läsa om resan och också se en liten film.
Synd att det inte är luktfunktion på filmen för det man slås av är hur spännande biogastillverkning luktar: svingödsel, koskit, sura sopor...mmmm

Fullmäktigeförberedelser

Sitter och förbereder mig inför torsdagens fullmäktige och fastnar i ett gammalt pressmeddelande från 1968 om parkeringshuset och "mångmarknaden" Punkt. Det kostade 30 miljoner att bygga, där fans bensinstation med 12 tappställen, biljardsalong, systembolag, bio och "fullständig livsmedelshandel".
Inget av det där finns där i dag.
Till bygget gick det åt 500000 fasadtegelstenar.
Parkeringshuset med sina 300 platser byggdes för att i huvudsak betjäna korttidskunder.
På den tiden ägde kommunen 80 procent av detta parkerings- och affärskomplex.
I dag är det helägt av ett privat fastighetsbolag.
En kassörska tog betalt för parkeringen vid utfarten. Inget sms- eller kreditskortskrångel då. Bara långa köer kan jag tänka mig...
Fast på sikt skulle hela huset göras automatiskt. Bort med kassörskorna.
1968 kostade det 1 krona i timmen att parkera. Och klart var att avgifterna inte räckte för att täcka kostnaderna de första fem åren.
I dag har kommunen slutat att subventionera parkeringsanläggningar. Istället prioriteras skola, vård, busstrafik och cykelparkeringar. Bilparkeringen får bilisterna själva betala.

1968 planerade man för ett Västerås med bilisten i centrum. Med tiden har stadsarkietekter och politiker ( ia alla fall många, men inte alla) blivit klokare.
Det går inte att fortsätta att frigöra koldioxiden i de fossilia bränslena om vi ska ha polarisar, isbjörnar, ett hållbart klimat kvar. Då måste även Västeråsarna välja andra färdmedel.
Dessutom tar bilar en hiskelig massa plats, och den har vi inte.
 Ytorna behövs för bostäder, handel, utbildning, arbetsplatser och gröna rum att umgås i.