Ett brev till herr skolministern

Jan Björklund, Jan Björklund.
Har du någonsin varit i en svensk vanlig skola? Har du varit på ett utvecklingssamtal? Har du haft kontakt med någon av alla Sveriges lärare som bryr sig om sina elever och vill att det ska gå dem väl?
Har du träffat ett barn med dyslexi eller dyskalkyli? Eller ett barn med adhd? Eller ett barn med bristande arbetsminne? Eller ett barn som har föräldrar som super? Eller ett barn som har föräldrar som är sjuka, arbetslösa eller bara inte tid och ork? Eller ett barn som har kommit till Sverige för bara ett par år sedan?
Tror du, Jan Björklund, att mer betyg, mer disciplin och hårdare tag hjälper dem att få godkänt i alla ämnen? Tror du att avstängning, polishämtning och betyg i alla årskurser hjälper dem att komma in på gymnasiet?

I kväll efter partiledardebatten och ha hört Jan Björklund än en gång säga att den svenska skolan är usel på grund av bristande disciplin och för lite ordning blir jag än en gång övertygad. Han har inte varit i en svensk skola. Han vet inte att barn föds med olika förutsättningar. Han vet inte att för att alla barn ska ha lika goda chanser att klara skolan, är det särskilda insatser utifrån varje barns individuella behov som behövs. Han vet inte att det finns en massa lärare som bryr sig om sina besvärliga tonårselever och vill ge dem det stöd de behöver, inte bara för att klara skolan, utan också för att livet runtomkring ska bli lättare.
Han vet inte hur ett modernt utvecklingssamtal går till. Det utgår från vad barnet behöver för att nå målen. Sist tog det en timme.

Jan Björklund, sluta slå barn och lärare i huvudet. Ge dem ett erkännande och de verktyg de behöver. Och vill du verkligen göra något för skolan och ALLA barn, så höj statsbidragen istället för att fortsätta sänka skatten.