Men vad är det som gör att folk har så svårt att lära sig ett namn!
Jag heter CARIN. Inte CARINA. Det händer då och då att folk kallar mig för det senare och inte vid det namn som jag har hetat i 43 år och tänker fortsätta heta tills jag inte längre finns. Tycker det är nonchalant.
(Däremot hette min bästis Carina när jag var liten. En av våra favoritsysselsättningar var att skriva långa blodiga berättelser om två tjejer som hette Eva och Lena... och så lyssnade vi på The Sparks och gjorde tidningen Blaskan med horoskop som vi hittade på själva. Våra elaka storebrorsor förutspåddes alltid drabbas av något ont. Till exempel: "Vattumannen: Du luktar av ruttna kastanjer. Gör något åt det!")
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
...och mig brukar de kalla Carin...vad är det som är så j-a svårt?
Kram
CarinA
Skicka en kommentar