Läser något konstigt på riksdagsledamoten Olle Thorells blogg:
"All glädje utan rotmos är konstlad glädje!"
Jag förstår inte alls vad han menar. Jag tycker rotmos är ganska äckligt. Särskilt med fläsklägg. Det enda som kan göra mig mer bedrövad är fiskbullar eller möjligen dillkött. Fast lapskojs är inte heller gott, för att inte tala om lutfisk...uh.
Pepparrotskött vill jag vara utan, och kalops vill jag slippa. Surströmming går ju ganska lätt att undvika.
Och så påstår jag att jag äter det mesta? Ja, fast bara om jag är tvungen.
Det som är bra med att vara vuxen är att ingen längre kan tvinga en att äta upp. Annat var det när man var liten. Herrre guuuuud vilket tjat det var jämnt att jag skulle äta upp maten. Då tyckte jag allt var äckligt, utom möjligen pannkaka och blodpudding. Min mormor var förstående och la smör på maten. I smyg. För det fick hon inte för mamma och pappa. Men tur var väl det för jag var så mager så jag blev kallad för skinnvinge...
Nånting lärde jag mig ändock av barndomens tallriksterror. Att tjata på barn att de ska äta upp. Fast det gör de ändå inte. Trots att de varken får fläsklägg eller dillkött.
4 kommentarer:
Dillkött är fantastiskt gott, en av få rätter i den svenska husmanskosten med en nästan asiatisk sötsur sås, otroligt gott och ganska exotiskt faktiskt. Rotmos med fläsklägg och apotekets senap är guds gåva till mänskligheten. Obegripligt att du inte tycker om det, men å andra sidan då blir det mer rotmos kvar till oss andra.
Visst är Rotmos gott liksom Dillkött för att inte prata om Sillbullar !!! jag ställer dock upp på dina negativa synpunkter när det gäller Lax.
Jag har inget emot lax eller sill, torsk, piggvar, sjötunga, rödspätta. Och till och med lever är godare än rotmos! Kålrötter gör sig bäst i min kålrotslåda som serveras på julafton.
kålrotslåda är ondska i matskepnad
Skicka en kommentar