Natten mellan torsdag och fredag gjorde jag ett pryopass på Eriksborgs ålderdomshem mellan 21.15 - 07.15. Tröttheten sitter fortfarande i två dagar efter.
Det var en lugn natt när jag var där. Maarit och Anki som jobbade hade ansvar för runt 50 boende, varav de flesta sov lugnt. Någon larmade varannan timme och blev tålmodigt omstoppad, fick en ny Ramlösa och kuddarna uppuffade.
Några behövde hjälp på toa och fick det. En annan ville ha sina två Alvedon som alltid klockan fyra på morgonen. Och en dam hade gruvligt ont på morgonsidan, fick smärtstillande och en Anki sittande bredvid sig.
Vid fyra-sextiden gick Marit och Anki runt till alla boende, utom de som sagt ifrån att de inte ville ha nån tillsyn på natten. Försiktigt smög de in och kollade att allt var lugnt, ordnade torra blöjor och torrt i sängen hos de som behövde det. Klapp på kinden, puffade kuddar, gav vatten och vänliga ord.
När jag ser det här, två kvinnor med stor erfarenhet av äldreomsorgen, som fortfarande tycker om sitt jobb, ge så fin omvårdnad med så mycket människokärlek, ja då blir jag ledsen för deras skull, för alla negativa skriverier som figurerar i media om äldreomsorgen.
På Eriksborg/Änglamarken har bemanningen på natten utökats sedan ett par år tillbaka. Så det är inte bara neddragningar som folk tror. I bland sker faktiskt tvärtom och Anki tyckte att arbetssituationen var bra nu.
Tack Marit och Anki för att jag fick hänga er i hasorna och hjälpa till där jag kunde. Det borde massmedia också göra nån gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar