... som doften av nybryggt kaffe.
Óch inget kan få mig att känna mig så besviken och sur som att få en kopp svagt blask som nån kallar för kaffe!!!
Reflekterade över detta med kaffedrickandet häromdan. Det där suget som man känner på förmiddagen och när man vet att en god kopp kaffe väntar en, gärna på en klippa med utsikt över Mälaren, eller på en fjällvidd med utsikt över vad som helst, det är härligt. Över allt passar en kaffetår: på vandringen, i svampskogen, på badutflykten, i skidspåret, framför datorn på jobbet, vid köksbordet, på altanen, på stan. Vad livet vore torftigt utan kaffe.
Förövrigt tror jag att det bästa kaffe jag druckit var i Brasilien. Där smakade det till och med fantastiskt ur pumptermos! (Se bilden). Annat än kokkaffe det.
Dags för bassängen i morrn. Ska passa på att övertala Direktör Wallén att springa vårruset. Om jag får ihop ytterligare fyra till "mitt lag" får man en picknick-korg. Kanske med kaffe?
Nån som är intresserad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar