Wijkmanska är på gång

Vi går snart in i sportlovsveckan, men så mycket snö finns inte kvar att sporta på i Västerås. Möjligen i konstsnöspåret i Rocklundaskogen och Vedbobacken förstås. Men istället för att sporta kan en ju gå på teater istället med sina barn och se "Girls will make you blush" på Västmanlands teater. Ser fram emot det på tisdag.

Har gjort två bra besök i våra verksamheter den här veckan. I torsdags var utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden på studiebesök hos AMA arbetsmarknad och Atlas. Kommunala AMA arbetsmarknad utför en rad olika arbetsmarknadsinsatser som vi beställer från nämnden. Var till verkstäderna på Tegnérlunden där personer som står långt i från arbetsmarknaden får testa verkstads- och snickerijobb för att sedan kunna gå vidare till andra åtgärder. Arbetsledarna där har bakgrund som lärare, bland annat i särskolan. Den här verksamheten handlar om rehabilitering och vägledning där tillverkningen är en metod, inte ett mål.

Atlas är en verksamhet som riktar sig till ungdomar, 18-25 år som står långt ifrån arbetsmarknaden och har fastnat i arbetslöshet. Unga som av olika skäl har svårt att ta sig för, gå ut genom dörren, inte kan söka jobb, som inte ser en framtid. Alla deltagarna har försörjningsstöd och det är socialkontoret som hänvisar dem till Atlas för att bryta mönstret. Hitta vägar ut ur försörjningsstödet. Målet är att tiden hos Atlas ska leda till studier eller jobb. Många av deltagarna har social ångest, depression, funktionsnedsättningar som till exempel ADHD eller ADD. Hos Atlas, där det arbetar socionomer bland annat, kan det i början handla om att passa tider, lära sig sätta på en spis och laga en matlåda, knyta ihop en soppåse. Medan andra har kommit längre.

Så intressant att få lära sig mer om dem som befinner sig på samhällets skuggsida och hur kommunen kan dra ut dem i ljuset och få dem att växa.

I fredags besökte jag teknikcollege och Wijkmanska gymnasiet. De har haft en tuff höst med flytten från gamla Wenströmska till lokalerna i Skrapan mitt i City. Fick träffa lärare och elever. Roligt att höra eleverna. De var kritiska till strulet i samband med flytten, när uppkopplingar, datorer och maskiner inte fungerade fullt ut men nu gör det, men nu tyckte de placeringen i Skrapan var toppen. Industrieleverna tyckte lokalerna kändes större och överlag är de modernare och fräschare. Bra också att få ihop de olika tekniska utbildningarna med högskoleförberedanden program, industriteknik och elprogram så att de är mer tillsammans. Förut såg de knappt röken av varandra fastän de gick i samma gymnasium.

Rektorn Sven hann också visa mig tågmekanikerutbildningens lokaler i Tillberga där de nu äntligen fått två riktiga spårfordon att träna på. Det är två spårvagnar som tidigare gått i stadstrafiken i Norrköping som skolan leasar. Bra att det nu stabiliserar sig runt tågutbildningen där det varit viss turbulens kring lokaler och tågfordon. Nu gäller det att hålla i och hålla ut. Sven och jag pratade om hur viktigt det är att få med sig hela personalgruppen och tala positivt om utbildningarna och de nya förutsättningarna och möjligheterna. De elever jag fick träffa var goda ambassadörer för sina respektive utbildningar och rekommenderar fler att söka sig till Wijkmanska. Förhoppningsvis är alla lärare och övrig personal det nu också. För Sverige och Västerås behöver fler tekniker, fler ingenjörer, fler utbildade svetsare, industriarbetare och elektriker.